Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

                                                                                                                      

 

 

                                                                                                                                                                                                                OBS. Detta webhotell stängs snart ner, men jag håller på med en

                                                  ny sida på adressen  http://www.malabyar.imala.se/

 

                      Kokträsk Historia

 

"Byn Kokträsk ligger vid östra ändan sjön med samma namn. Sjön har från äldsta tider varit en fiskrik sjö. Man sade att sjön kokade av fisk, som vid vackert och lugnt väder gick i stim överst vid vattenytan och således höll vattnet i ständig rörelse. Som Kokträsk från urminnes tider varit ett lapskt boställe, var det ortlappar, som gav sjön dess namn nämligen Douldemjaur, vilket översatt till svenska är Kokträsk. Det lapska bostället låg norr om nuvarande byn och kallade Perreka.

Vallen kallades Perrekavallen nedanför det norromliggande Käringberget. Vad namnet Perreka betyder, är ej gott att förstå. jag förmodar att namnet uppstått genom birkarlarnas (= affärsmän, sättarens anm.) besök för affärer med de på platsen boende rika lappar, ty långt före birkarlarnas tid, bodde här som ock på andra urgamla ställen lapsk befolkning. l min späda barndom satt "jig" och åhörde med spänt intresse berättelser om ' rymmare", soldater som under finska kriget deserterade och uppehöll sig genom stöl-
der i de nordligaste delarna av vårt land
. I mina öron klingar sedan dess ordet "perrek' vilket troligen var det lapska namnet på birkarlarna som vilka också de gamla hade en del saker att berätta. Nedanför Kokträsket ligger sjön Visseljaur. Fordom har denna sjö varit mycket större, vilket tydligt kan ses av den förr mycket sanka myren mellan sjöarna. Kanske var då den ås, på vilken byn nu ligger endast ett smalt näs mellan berglanden söder och norr om sjön. Visseljaur gick eller sträckte sej då upp mot Kärringberget. Kom så till att en vik eller ava av Kokträsket till stor del omslöt berget från väster till norr, så var det att gå en stor rundel liksom i en labyrint, innan man kom fram till vatten. Vallens namn utsäges på sydlapska dialekten Berreka. Ett lapskt ord birak betyder kringom. Det kan därför tänkas, att lapparna menade med ordet berrek, som säkert uttalades birak, en rundvandring, vadan stället av denna anledning fick detta namn. Det lapska namnet på björn är berna. I våra trakter utsäges ordet berrek.

Vall heter på lapska kiedde. Det kan tänkas , att en björn någon gång haft storkalas på vallen. Då skulle lapparna ha givit vallen namnet Birrekkiedde. Svenskarna utsäga ordet Perrekvallen. Vilken av dessa förklaringar kan vara den rätta är ej gott att veta, men någon av de nämnda omständigheterna måste emellertid vara orsak till namnets uppkomst. På södra sidan om byn var en annan vall där också lappar bodde. Ännu ser man tomtplatser och eldstäder där. Det beräknas vara omkring 200 år sedan dess.

 

 

Den första kända svenska nybyggaren i Kokträsk hette Nils Jonsson. Han
insynade myr- och bäckängar runtom åt alla, så att även det nuvarande
Kourbevare hörde inom det insynade området
. I insynings brevet för Kok-
träsk, utfärdat den 8 nov. 1792 heter det: Åbon heter Nils Jonsson 1 tunn-
land åker, på ängarna inom en halv mil bärga 30 skrindor hö." Kokträsk

var då ett frälsehemman under Nasafjäll gruvbolag.

Nils Jonsson slog ner sina bopålar i närheten av lapparna boplats i söder. Dessa tyckte ej bra om sina nya grannar, varför de flyttade med kåtor
och stolpbodar till den s.k. · gammeludden". De måtte emellertid ej ha
trivts så bra där, varför de åter flyttade tillbaka men slog sej ej ner på det
gamla stället,  utan närmare sina stamfränder på Perrakavallen.

Namn på de från första början boende lapparna i Kokträsk känner nu-
mera ingen till.
l sex led tillbaka i tiden nämns Per Jonsson, Jonas Duldin
och deras syster Brita Kajsa. Om dessa är
förut meddelat.

Efter Nils Jonsson nämnes som nästa, svenska nybyggare Johan Norback Hemmingen, Norsjö till vilken Nils Jonssson överlämnade hemmanet
mot födoråd för hela Iivstiden. Enligt protokoll framgår det att vid socken-
stämman i Arvidsjaur den 12 mars 1839 blev nybyggaren Johan Andesson Norback i Kokträsk utsedd till nämndeman.

Norback hade emellertid bott förut i Potat-Antes lilla stuga i Kuorbevare.

"-

Vid denna tid nämnes. "Ol-Massa" ( Olof Mattsson) på Perrekvallen. Vari-

från han kom vet ingen nu, men troligen blev han genom äktenskap bosättare där. Han synes emellertid ej ha tyckt om grannen Norback varför han flyttade från Vallen och slog ned sina bopålar i Soudoive eller' Sodoberget".

"Ol-Massa"var ofantligt rik. Det har berättat att han vid flyttningen
nedåt landet måste flytta plutonvis fö
r att renhjordarna skulle ha bättre
tillgång på bete. E
ndast rika Sjul-Larsson i Strömfors på in tid torde ha
varit rikare. Om 'Ol-Massa" berättas det att han på Suodoive något väster
om nuvarande byn nedgrävt en spann med silverdalrar.
En riksdaler specie gällde till fyra kronor i nuvarande mynt. Låg det sådana i hans spann, så ligger här en värdefull skatt begraven.

"Ol-Massas" son Nickus Olsson bodde på Perrekavallen och anlade hem-
manet Stennäs. En annan son vid namn Mats Olofsson blev bonde i Sten-
backen, Arvidsjaur och en dotter var gift med Per Jonsson Levander i Vågträsk.

Om Norback vilkens fullständiga namn var Johan Andersson Norrback

har det sagts att han ej var sa noga med rätt och orätt i handel och vandel
Förmögen blev han och ägde utom Kokträsk även Sodoberget och
Kuorbevare. En av döttrarna som var
gift med Lars Gustav Lundström

'-

eller den s.k. "Bränn-Lars" fick Kuorbevare. Lundström var från Ånäset i

Jörn och hustrun hette Magde-Lena Albertina. En annan dotter Brita blev
gift med Karl Lundgren från Medle i Skellefteå som med hustrun erhöll Suodoive. En tredje dotter vid namn Stina
som var gift med den .k. Kokträsk-Pelle ärvde stamhemmet med den gamla gården. En fjärde dotter vid namn Gustava var gift med en Berggren i Glommersträsk. På Perrakvallen bodde en renägare vid namn Per Henriksson som kalla-
des Per-Hennersta
, torde vara samme man som kom att bo i Granvall, dit
han flyttade från Kokträsk
. En av Ol-Massa och Per-Hennerstas grannar
på Perrekvallen var även Jon Sjulsson
. Om några av hans anhöriga eller
efterkommande förmäler icke sagan någonting. Per Lundström eller Kokträsk-Pelle hade med sin hustru en son vid namn
Axel samt fyra döttrar som hette Sara, Hilda
, Gustava, PetroneIla. Axel
som var gift med Lovisa Berggren från Glommersträsk fick en del av hemmanet med morfars gamla gård. Sara blev gift med Anton Bergsten från Lappträsk. Denne var känd under namnet "Lisas Anton". Sara ärvde en del av Sodoberget. Gustava var gift med en kronojägare Lars Sjöström från Finnäs, Norsjö. Makarna bodde i Stennäs. Hilda var gift med Anders Edvard Renström från Tjärnberg. Makarna ägde den fastighet i Stennäs, som Nickus Olsson anlagt.  Petronella var gift med Axel Nilsson från Adak.  Makarna hade köpt fastighet i Stennäs av August Lundgren. Petronellas sonson Gunnar Nilsson från Lindenäs bebor nu fastigheten. Axel Nilsson tog sej av daga genom att hänga sig vilket troligen berodde på att han varit sjuk en längre tid och inte orkade leva längre. Axel Lundström, som var barnlös , sålde sitt hemman till Oliver Sjöström som är gift med Anna Bergström i Malåträsk. På Sara och Anton Bergstens hemman bor nu sonen Frans Marko, gift med Ida Matilda Boman, från västra Högkulla, Norsjö och dottern Julia
Teresia gift med Johan Edvard Sjölund från Malåträsk. Hilda och Edvard Renströms son Alfred Adrian som är gift med Dagmar Elisabeth Vänstedt från Vågträsk, äger nu en del av föräldrahemmanet med den gamla gården i Stennäs. I Stennäs ägde Gerhard Lundgren från Vallen en fastighet som han sålde till Lars Valfrid Larsson, som är gift med Elvira Kristina Renström, samt har sin gård längst åt öster i Kokträsk.
Jonas Pettersson var
från Piteå och därför kallad Pit-Jonas samt gift med
Eufrosyna Lindberg i Bäcknäs. Arvidsjaur, ägde också en fastighet i Sten-
näs , vilken nu äges av sonen Fritz. Dennes hustru är från Tjärnberg och
heter Henny Maria Konkordia Nygren. Britta och Karl Lundgrens barn hette Gustava, August, Oscar, Tekla
, Erik, Virginia. Gustava var gift med Lars Karl son från Skråmträsk, Skellefteå

August var gift med Josefina Lundström från Kuorbevare. De ägde en
del av faderns fastighet.
Denna fastighet äges numera av sonen Hugo gift
med Hildur Lindkvist från
Östra Högkulla, Norsjö, och av dottern Edit,
gift med Frans Renström från Tjärnberg. Renström är skräddare till yrket. Oskar Lundgren var gift med Sara Levander från Vågträsk. Efter man-
nens död gifte sej änkan någonstans i Arvidsjaur, där också barnen bor
. Tekla Lundgren är gift med Samuel Karlsson Brännäs, om makarna är meddelat i historien om denna by. Erik Lundgren var sinnesslö och åtnjöt födoråd och innevarande rätt av faderns ägda fastigheter. Virginia var gift med Anton Brännström från Kusmark. Gustava och Lars Karlsson efterkommande voro Alma Gustava Adele,  Tobias Augustinus , Lars Valfrid, Tycko Algot, Edla Viktoria, Linda Virginia, Sten Harald. Tobias blev bonde i Västra Lainejaur. Tycko har ny gård, hans hustru är Edit Viktoria Persson från Tjärngård. Alma blev gift med Viktor Tjärnlund i Tjärnberg. Edla gift med Nils Tjärnlund, Tjärnberg, Linda gift med Algot Lundmark, Adak och Sten gift med Altea Lundgren från Kokträsk.  Vidare hade bröderna Erik och Julius Biströrn från Grundträsk en fastighet, med gård i Kokträsk, varest Erik nu bor efter broderns död. I Suodoive blev boende en man vid namn Krigsman "Krigarn" kallad.

En dotterson till honom vid namn Johan Hjalmar äger fastigheten där hans morfar bott. Anton Bergsten hemman där blev till slut ett bolagshemman. Som en lång tid arrenderades av Per Johan Persson från Malånäs. Styckningar av hemmanet äger nu Hugo Ferdinand Persson, dennes hustru heter Julia Teresia. I Suodoive bor vidare Vilhelm Adrian Forsgren från Lycksele socken, vilkens hustru heter Selma Amanda, född Krigsman. Där är också skrivna Nanny Kristina och Anna Fredrika Krigsman, Fritz Oscar Persson, Johanna Albertina Stenlund, samt änkan Ruth Teolinda Käck. Då Kokträsk, Suovdåive och Stennäs uppfattas i dagligt tal, liggande intill varandra som de äro, som en enda by, har berättelsen om dom återgivits i ett sammanhang.

Tillägg av Rune Käck:

Kokträsk är en gammal samisk boplats. När de bosatte sig vet man inte
med säkerhet
. Vid ett tingsärende i Arvidsjaur den 24 januari 1754 bor
samen Lilla Nils Månsson (född 1719
, död 1780) och hustru Segri Pers-
dotter (född 1725
, död 1800) i Duoldemjaur. I mitten av 1500-talet dyker Malåbygden upp i dokumenten det sker i ett fiskeregister där Kokträsk, Vågträsk, Skäppträsk och Malåträsket anges som fjällträsk i Skellefteå socken. Bönder bosatta närmare kusten sökte sig hit upp för att fiska och jaga. De bodde i enkla fiskehyddor, så kallade ladstugor. Det fanns en lappvall som hette Jonasvallen och den fanns på norra sidan Kokträsksjön vid en vik av sjön som heter Jonasviken. Det fanns en
renskiljningsgärda med kåta norr om Stennäs som användes in på 1940-
talet för slakt och skiljning av renar. Skolbarnen gjorde varje höst en ut-
flykt till rengärdan. Man ser av handlingar att fisket hade stor betydelse för samerna, fisketvister och konflikter blev tingsärenden.

Samen Lilla Nils Månsson som bor i Duoldemjaur och som ansågs ha
bra fiskevatten
, ville även fiska i Lainejaur, eftersom det var fina rack-
ställen (dragnot vintertid under isen) i sjön
, men nämnden avslog hans
önskemål
. Det är berättat att en same drogs under isen med ett rep från ett hål till nästa därför att han fiskade med not.

Sättarens anm:

I skrivelsema finner vi olika stavelser av det gamla samiska namnet för
Kokträ
sk: Duoldenjaur, Doldemjaur och ur den västerbottniska urkunden
"Samer och nybyggare i
det gamla Malå tiden 1778- 1802" av Bertil Mark-
lund även det umesamiska namnet "Dualldarna-jåuree". Av protokollsut-
drag från ting syne
s dock Duoldemjaur vara den korrekta stavningen.

l samma skrift nämns också översättningen till svenska av namnet
Lainejaur:
"sjön med de späda björkarna".

 

 

Källor: K-H Lundmarks Bygdeforskning - Kokträsk Byabok - Rune Käck

 

.

 

     

Webmaster:            

Ulf Bergström                bergstrom.fridhem@gmail.com