Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

                                                                                                                      

 

 

                                                                                                                                                                                                                OBS. Detta webhotell stängs snart ner, men jag håller på med en

                                                  ny sida på adressen  http://www.malabyar.imala.se/

 

                  AGDA NÄSLUND

                  MALÅ-VÄNNÄS (Holmsjö)

 

Jag är född i Holmsjö 1917 . Mina föräldrar var Ludvig Näslund och Alexandra född

Gustafsson. Vi var 12 syskon, åtta pojkar och fyra flickor . Jag var näst yngst i

syskonskaran. Mamma hade växt upp i Holmsjö och pappa kom från Bergnäs . Vi

bodde på mammas hemställe .

Jag var hemma och hjälpte till ända tills jag gifte mig, utom ett par vintrar när jag

kockade i Granberg eller arbetade på arbetsstugan i Mala . När jag gifte mig flyttade

jag till Brånan, där min man Bengt kom ifrån . Senare flyttade vi hit till Malå-Vännäs,

till min mans morfars ställe. Hans morfar hette Jonas Jonsson. Det här huset, som jag

bor i nu, byggde vi 1951 . Det gamla huset var rivet när vi flyttade hit .

När vi flyttade hit levde en äldre man som kallades "till-Jonas" . Han bodde i en liten

stuga nedanför backen. Han kom ofta hit och berättade om gamla tider . Tyvärr blev ju

inget uppskrivet . Han berättade bland annat att man brukat tillverka pottaska här förr,

och att det skulle ha funnits en grop eller ett dike här i backen där man hållit till .

Skolan gick jag i Holmsjö . Skoltiden var sex år men vi gick bara halva året, den andra

delen hölls undervisningen i Karolinelund . Och terminerna var bara fyra månader .

Vårterminen varade från början av februari till i början av juni . Det var samma sak här

i Malå-Vännäs, här hölls skola växelvis med Brännäs .

Pappa och mamma hade bara gått i skola några veckor . På den tiden kom det en lärare

någon gång ibland som höll skola några veckor . Pappa var ändå duktig på att skriva.

Han skrev väldigt vackert även sedan han blivit gammal . Det var väl så att dom fick

lära sig det allra nödvändigaste under veckorna dom gick i skolan och sen fick dom

lära sig vidare själva hemma.

Konfirmationen var två veckors läsning på hösten och två på våren . Men vi hade läxor

över vintern, bland annat en hel massa psalmverser, som vi skulle kunna . Avslutningen

var på våren . Konfirmationskläderna var väl allt efter råd . Jag fick nog kläder så att jag

inte kände mig utanför. Men mamma berättade att när hon, som blivit föräldralös som

barn, skulle konfirmeras, så kunde hon inte få några nya kläder utan fick låna en svart

kjol och blus. Hon var liten och smal och kjolen kunde ha räckt två gånger kring

midjan . Hon grät och tänkte att om hennes mamma levat så skulle hon nog sett till att

hon också kunnat vara klädd som de andra .

Hushållsarbetet tog ju väldigt mycket tid förr för man skulle ju göra nästan allt hemma .

Och familjerna var ju stora. Nästan alla kläder gjorde man ju också hemma . Det var att

ta hand om ullen från början till den var färdiga sockar, vantar eller klädesplagg . Vi

vävde nästan allt tyg till kläder i mitt hem, både ylletyg och bomullstyg . Och så skulle

det sys också . Men mamma hade nog aldrig tid att hålla på med någon "finare"

vävning, utan det blev tyger och mattor.

Man åt vanligtvis fyra gånger om dagen, det var på morgonen, sen vid tolvtiden, så

skulle det vara middag och så gröt på kvällen . Ja, nog hade kvinnorna dryga

arbetsdagar .

Klädtvätten var ju ett besvärligt arbete i en så stor familj . På vintern var det att hålla

till vid sjön, för vattnet räckte oftast inte till i brunnen . Så då var det att hugga upp hål

på isen och värma vatten i en stor gryta. Tvättmedlen var lut och såpa . Men så länge

jag minns till så var det köpta, längre tillbaka gjorde man sin egen lut.

Det var nog så i alla hushåll på den tiden, att man bakade nästan allt bröd i

bagarstugan . Antingen hade man en egen eller fick man baka hos någon granne . Till

bakringen användes både kornmjöl och rågsikt . Men längre tillbaka var det nog mest

kom, för det odlade man själv. Det var både mjukbröd och hårt tunnbröd . Potatis

använde man också, kokt potatis som stöttes sönder och blandades i degen . Det var

mest på hösten som man använde potatis . Det var väl för att dryga ut mjölet, men

också för att det blev ju ett litet annat sorts bröd . Och det var ju väldig gott det där

hembakade brödet, särskilt när det var nybakat .

Vi hade byns enda telefon i mitt föräldrahem . Det betydde naturligtvis mycket spring

med telefonbud_ Speciellt besvärligt var det på somrarna när vi flyttade ut i

bagarstugan. Då fick man springa över till vinterhuset och svara när det ringde. Det

fanns en ringledning mellan husen . Telefonen drogs in 1924 . Det var ungefär samtidigt

som vägen byggdes .

Det förekom aldrig någon kroppsaga i mitt föräldrahem . Och man hade nog så pass

respekt för föräldrarna att det behövdes inte heller . Om pappa sa till och tittade strängt

så lydde man . Jag tror inte att det var vanligt med aga på övriga ställen i byn heller .

Min farfar och farmor hade kommit hit till Högåker, som den här delen av Mala-

Vännäs kallades förr, och slagit sig ned här . Jag vet inte om dom var dom allra första .

Farfar hette Johan Näslund och sägs ha kommit från norra Ångermanland någonstans .

Farmor var från Brännäs och hette Anna-Stina Sjulsdotter . Dom bodde här med sin

stora barnaskara . Men dom blev skyldiga för mycket, så dom fick gå från hus och hem .

Farfar gick då och såg ut ett nytt ställe att bosätta sig på . Han valde då det var det som

blev Bergnäs . Här skulle de alltså börja om från börja igen och bygga upp något nytt .

Han gick över berget från Högåker till Bergnäs och högg märken i träden för att

farmor skulle hitta dit .

I Bergnäs byggde han och de äldsta sönerna en riskoja att bo i medan de timrade upp

ett hus . Farmor var kvar i Högåker . Och hon fick försöka skaffa mat till både sig själv

och de mindre barnen och till dom som var i Bergnäs och slet med husbygget .

Det berättas att hon gick till Håpträsket där en liten bäck rinner ut i sjön . När det var

soligt gick fisken upp i bäcken . Hon hade inget nät men tog av hon kjolen, knöt ihop

den upptill och använde den som "håv" . Fisket gick bra, hon fångade mycket abborre

så hon kunde koka och bära till Bergnäs .

Detta skulle ha varit på våren 1871 . Min pappa var född den 10 juli det året, så hon

kunde inte ha varit så lätt på foten . Han var tionde barnet, och dom blev tolv .

Farmor hade också upptäckt att det fanns fågel i skogen nedanför stugan så då satte

hon ut snaror och lyckades få sig en del fågel också . Det blev förstås ett välkommet

tillskott, då behövde dom inte äta bara fisk .

Så småningom blev huset färdigt och hela familjen kunde flytta till det nya stället . De

flesta av barnen överlevde, och det blev ju en stor släkt med tiden .

Ja, mamma blev ju föräldralös väldigt tidigt . Morfar dog när hon var sex år, och

mormor tre år senare . Mormor hade gift om sig. Det berättas att hon väntade barn,

och tiden var inne för henne. Men det var på våren i förfallstider . Barnmorskan var

kallad, men det var ju så dåligt före att det tog väldigt lång tid att ta sig fram med häst .

När barnmorskan var i höjd med Koppsele, fick hon meddelande att det var för sent .

Barnen, för det var tvillingar, skulle ha överlevt några dagar . Det blev fosterfadern

som tog hand om henne och hennes syskon .

Ja, nog var det svårt för alla på den tiden, men det var förstås ännu värre för dom som

blev föräldralösa tidigt .

 

" Denna Berättelse är hämtad ur Malå-Vännäs Intresseförenings Byabok, och från hemsidan jag gjort på

www.malavannas.zoomin.se "

 

.

 

     

Webmaster:            

Ulf Bergström                bergstrom.fridhem@gmail.com