Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

                                                                                                                      

 

 

                                                                                                                                                                                                                OBS. Detta webhotell stängs snart ner, men jag håller på med en

                                                  ny sida på adressen  http://www.malabyar.imala.se/

 

                  Malå-Vännäs

 

                         VÄNNÄS

 

Den första bosättningen i Malå-Vännäs låg i det som tidigare kallades Vännäs, den östra delen av byn. Här hade en man som hette Anders Mikaelsson från Rentjärn lämnat in en ansökan om nybyggestillstånd den 26 januari 1807. Han överlät ansökan till Anders Ersson? i Fårberget som i sin tur överlät den till sin son Johan Andersson.Synebeskrivningen som gjorts 1808 säger att Anders Ersson uppfört en stuga och ett fähus med foderlada av nytt timmer "på norra sidan av och invid Brunträsket". Två tunnland mark har brutits upp. Utslaget från Landshövdingen den 6 mars 1810 lyder på 15 års skattefrihet till utgången av 1824.

 

Om Mikael Andersson kan berättas att han var en av de stora nybyggarna i östra delen av Malå socken och Norsjö. Han anlade ett flertal nybyggen och sökte även på ett i Verbosjön inom Sorsele, där tycks han dock aldrig ha påbörjat något arbete.

 

Hur det nu blev så tycks inte Johan Andersson ha bosatt sig på sitt nybygge. Han kom att bosätta sig i Rentjärn i stället. Kanske verkade Vännäs allt för isolerat för en ung familj.

 

Enligt en uppgift i "Liten historik om Malåbygden" så fick inte Vännäs fast bebyggelse förrän perioden 1810-1825. Vem eller vilka dessa nybyggare var går dock inte att hitta i husförhörslängderna (uppgiften har kanske hämtats i mantalslängden). Enligt en sammanställning av Johan Vilh. Zetterstedt 1832 så har Vännäs nybygge då en åbo och är skattlagt.

 

I slutet av 1830-talet började det ske förändringar som kan avläsas i förhörslängden. Då flyttade Anders Andersson (f 1794 eller 95), och hans familj till Vännäs. En intressant uppgift är att som förgångsman under den första tiden anges Johan Larsson (f 1775). Han bör alltså ha varit ägare till nybygget när Anders Andersson flyttade hit. Om denne Johan Larsson kan berättas, att han i början av 1800-talet bodde i Malånäs där han gifte sig med en änka. De flyttade till Sorsele och bodde bl a i Myrberget. Sedan flyttade han till Brännäs i början av 1830-talet. I förhörslängden finns en anteckning som kan tolkas som att han inte bodde i Brännäs under resten av 1830­talet.

 

Anders Andersson var son till Anders Jacobsson (1765-1848) i Tväråträsk och Chatarina Christina Andersdotter (1771-1795). Föräldrarna var troligen inte gifta när sonen föddes och modern dog ganska snart.

 

Anders Anderssons hustru hette Anna Greta Jonsdotter (f 1789). Innan de flyttade till Vännäs hade de bott i Vindelgransele, troligen hos hustruns föräldrar. Hennes far var Jon Eriksson vilken för övrigt var en av de två som 1798 begärt insyning av nybygge i Brännäs.

 

Vid tiden för flyttningen hade Anders Andersson sex barn. De äldsta var redan utflyttade. Från den familjen blev det en rik förgrening till byarna runt Malå-Vännäs.

Äldsta dottern, Ulrika Lovisa (f 1819), var den senare legendariska "Adak-Ulla". Den näst äldsta Margareta Johanna (f 1820) gifte sig med Erik Jonsson (f 1823) bror till "Adak-Ullas" man. De övertog nybygget i Vännäs efter Anders Andersson. Eriks och Gretas barn tog sig namnet Wänstedt.

Erik Jonssons son, Per Erik (f 1855) "Vännäs-Pelle", blev kvar i Malå-Vännäs, där han bl a drev en liten affär.

Johan August (f 1851) fick en hemmansdel i Hemnäs och kallades allmänt "Hemnäs­Johannes".

En av döttrarna Katarina Margareta (f 1848) gifte sig med Johan Gustaf Norman (f 1847) och de blev också kvar i byn. Om hans ursprung redogörs under Högåker.

 

Vännäs-Pelle gifte sig med Katarina Norman (f 1859) från Norsjö. Hon var troligen inte alls släkt med Johan Gustaf Norman. Av Pelles och Margaretas barn blev det dottern Viktoria (f 1885) och hennes man Jonas Nyström (f 1871) från Brännäs, som stannade kvar på hemgården. I dag bor två av deras söner, Sigurd och Karl, kvar i byn.

 

Emil Vänstedt (f 1891), en av Pelles söner, köpte ett hus som Uno och Märta Lundmark byggt och bodde kvar till sin död. Märta var dotter till Jonas Nyström.

 

Johan Norman och Margareta Vänstedt fick sju barn varav sex levde till vuxen ålder. Tre av dessa blev kvar i hembyn. Sönerna Nils Johan (f 1873) och Fritz Gustaf Emil (f 1883) stannade på hemgården. Nils gifte sig med Sofia Lundström från Sorsele (f 1867), Fritz med Eva Katarina Mörtsell (f 1885) från Östra Holmsjö. Nils byggde ett nytt hus öster om hemstället, Fritz blev kvar på det ursprungliga stället.

 

Nils två söner Knut (f 1903) och Johan (f 1906) övertog hemmanet. Johan sålde senare sin del till August Nyström (f 1911) från Brännäs och flyttade med sin familj till Fridhem, där de dock inte blev kvar så länge.

 

I dag bor Ruth Näslund (f 1913) , kvar i huset som hon och Knut uppförde på hans hemställe. Ruth är dotter till Manne Näslund i Brånan men hon växte upp hos sin mormor och morfar, Jonas och Karolina Jonsson i Högåker.

 

Fritz gård övertogs av sonen Martin. Där bor i dag dennes son Gunnar med sin familj.

 

Johan Gustaf Normans dotter Josefina (f 1874) gifte sig med Karl Ruben Hedman (f 1869) från Lycksele. De köpte ett hus på Nynäs-delen av byn, som ursprungligen uppförts av en dotter ock måg till Johan Cederlund d y. Av Hedmans många barn blev det sonen Ernst (f 1899), gift med Linnea Eriksson från Brånan, som stannade kvar på hemgården. Den ägs nu av deras barn men används endast som fritidsbostad. En annan av Hedmans söner, Erhard (f 1897), blev gift i Böle liksom dottern Hilma (f 1903).

 

August Nyström var gift med Viola Stenberg. Av deras barn bor nu tre, Arne, Henrik och Gösta samt dottersonen Krister kvar i byn.

 

NYNÄS

 

Ungefär samtidigt med att Anders Andersson flyttade till Vännäs skedde också enbosättning längre upp i byn. Det var Johan Cederlund (f 1815) och Anna Katarina Johansdotter (f 1811) som flyttade till den del som kallades Nynäs. De kom närmast från Brännäs.

Anna Katarina var dotter till Johan Johansson (f 1779), nybyggare i Brännäs. Johan Cederlund var född inom Bjurholm socken som son till förre soldaten Olof Cederlund (f 1779). 1 den unga familjen Cederlund som flyttade till Nynäs fanns också sonen Johan (f 1837). Ytterligare sex barn föddes på det nya stället. Den äldste Johan, tog så småningom över hemmanet efter föräldrarna och en annan av sönerna Kristoffer

(f 1849) blev bosatt i Malålund. Dottern Albertina (f 1847) gifte sig med Jonas August Gustafsson från Holmsjö och de tog upp ett nybygge i Granberg. De övriga barnen flyttade från Malå.

 

Johan d y hustru var Anna Lovisa Nilsdotter född 1838 inom Lycksele. Av deras åtta barn blev tre kvar inom Malå. Karolina (f 1862) gifte sig i Högåker, Nanny (f 1864) gifte sig med Erik Asplund och de tog upp kronotorpet Krongård och Frans (f 1880) övertog hemstället. En annan son, August (f 1875), anlade ett nybygge mellan Böle och Malå-Vännäs, kallat Malmudden, men dog redan 1910 och familjen flyttade. Stället är nu sedan länge öde, efter att ha bebotts av Erik Vestberg under 1930-40 talet.

 

Johan Cederlund d. y, omkom vid en olycka med en skenande unghäst 1904, men Lovisa levde ända tills 1930 och flera av dagens byborna minns henne väl.

 

Frans Cederlund gifte sig med Jenny Norman (f 1881), dotter till Johan Gustaf Norman. De fick nio barn. Tre av dessa blev boende kvar i byn, Ludvig (f 1904), Emil (f 1906) och Bertil (f 1925). Hemmanet delades mellan de två äldsta. Den äldsta bostadshuset, som övertogs av Emil, används numera endast som fritidsbostad, medan det av Ludvig uppförda huset är permanent bebott av en dotter till honom, Margit, och hennes man Kurt Öberg. Bertil och Märta bor i ett hus som Arvid Nyström byggde, men som han sålde när han flyttade.

 

På 1870-talet köptes en del av Cederlunds hemman av Erik Anton Johansson (f 1847) från Raggsjö. Han var gift med Greta Eriksdotter (f 1841) från Malånäs. En av sönerna, Per Anton, bosatte sig i Brånan. Den yngste, Johan Oskar (f 1884) drunknade vid flottning 1912 och enda dottern Eva Greta (f 1879) dog ung. Sonen Erik Klixtus (f 1881) bodde kvar på hemstället, men gifte sig aldrig.

 

I en enkel stuga på södra sidan av Brunträsket bodde Kristoffer Edvard Franklin (f 1843) från Sorsele. Hustrun hette Katarina Fredrika Larsdotter (f 1854). Stället kallas Brunbacka i kyrkobokföringen. När de bosatt sig där är inte klart. De finns bokförda i Brännäs från 1870-talet och fram till sekelskiftet. De hade sju barn, men fler dog unga. De sista som bodde kvar i Brunbacka var dottern Karolina f 1891) och hennes sambo. De flyttade sedan till Sorsele. 1942 kolas huset upp. Det bestod av ett enda rum där även kon fick plats i en avbalkning längst in.

I början av 1850-talet skedde ännu en inflyttning till byn. Även denna utgick från Brännäs. Det var en dotter till Sjul Larsson, Anna Kristina (f 1830) och hennes man Johan Gustafsson Näslund (f 1819), som upptog nybygget Högåker väster om Nynäs.

 

Johan Näslund var född i Bredträsk inom dåvarande Fredrika församling, numera Bjurholm. Anna Kristinas far var halvbror till Stor-Stina och modern var dotter till den äldre Johan Johansson i Brännäs. Denne var från Falträsk och född 1858. Som en parentes kan nämnas att han flyttade till Sorsele (Myrberget) på äldre dar. Johan och Anna Kristina blev dock inte kvar i Högåker utan tvingades lämna stället, troligen i början på 1870-talet. De flyttade då till Bergnäs och började ett nytt nybygge där.

Sedan Näslunds flyttat beboddes nybygget Högåker under en tid av änkan efter Jonas Stoltz, Eva Karolina Norman med tre barn. Hennes far, änkemannen Lars Johan Norman (f 1812) i Lövånger, bodde också där. Han blev svår skadad av en rentjur hösten 1887 vid Bulven, men lyckades ta sig hem/4 begravningsboken 10/4 1888 står "under höstvintern blivit stångad av en ren därefter alltjämt sjuk till döden". Norman hade tjänat som soldat på rote nr 63 i Norsjö i 30 år. Med ålderns rätt och efter de många tjänsteåren fick han avsked 1864. Familjen bodde sedan bl a i Kvammarn.Hustrun dog 1868. 1869 flyttade Norman tillsammans med sonen Johan Gustaf och en styvdotter till Malå. De bodde bl a i Holmsjö några år. När dottern i Högåker blev änka flyttar fadern troligen dit. Men sedan "Lamm-Norman" dött flyttade dottern till Almlund.

 

Ny åbo i Högåker blev Jonas Jonsson (f 1849) från Brännäs. Han var son till Jonas Larsson (f 1811), också han halvbror till Stor-Stina. Han var först gift med Maria Sjulsdotter (f 1847) dotter till Sjul Larsson i Brännäs. Jonas och Maria var således kusiner. Efter Marias död 1886 gifte Jonas om sig med Karolina Cederlund (f 1862). Hon var förstås dotter till nybyggargrannen i Nynäs. I första giftet hade Jonas sex barn. I det andra fyra.

 

Jonas äldste son Jonas, allmänt kallad Jonke (f 1875), övertog hemstället men förblev ogift och så småningom blev det en systerson, Bengt (f 1913), och hans hustru Agda (f 1917), som bosatte sig där. Bengt var son till Manne Näslund och Henny Jonsson i Brånan. I dag bor Agda Näslund, dotter till Ludvig Näslund i Holmsjö, kvar på det ursprungliga stället, men i ett nyare hus uppfört 1951.

 

En annan av Jonas söner från det första äktenskapet, Johan, allmänt kallad "Lill-Johan" bodde också kvar i Högåker hela sitt liv. Han var ogift och efter brodern Jonkes död ordnade byborna så att han fick en liten stuga uppsatt åt sig, där han bodde fram till kort före sin död. Stugan är numera riven. En annan av Jonas d ä söner, Adrian (f 1882), köpte en ägostyckning i Holmsjö och bosatte sig där. En av Jonas döttrar, Sofia Evelina (f 1880) gifte sig med Vilhelm Näslund från Bergnäs och de bosatte sig i Granvallen. En annan dotter, Anna Maria (f 1876), blev gift i Bergnäs med ViktorNäslund.

                      

Av Jonas och Karolinas barn blev tre bosatta på hemorten. Henny (f 1895) blev gift med Manne Näslund från Bergnäs och bosatt i Brånan och Hedvig (f 1900) gifte sig 4 med Johan Näslund i Holmsjö. En av sönerna Harald (f 1894) byggde en ny gård några km öster om Malå-Vännäs, men flyttade senare till Malå. Andreas (f 1896) flyttade till Luleå.

 

En bror till Jonas Jonsson, Johannes (f 1847), som tog sig namnet Lundmark bodde också i en liten stuga i Högåker. Han var inte gift och det blev hans pigas, eller sambos med modernare språkbruk, son, Oskar Finnberg (f 1894), som fick överta stället. Han gifte sig med Charlotta Renström (f 1897) från Brännäs. I dag bor deras dotter Svea (f 1919) i huset.

 

BRÄNNÄS

 

Väster om Högåker på mark som tillhörde Brännäs skedde tre bosättningar under 1880-talet. Det var tre av Erik Brännströms barn från Brännäs som flyttade dit. De första som bosatte sig här var Sofia (f 1847) och Jonas Ersson (f 1833) från Garda. Sofia blev snart änka med tre barn.

 

En annan dotter till Erik Brännström, Kajsa Greta (f 1848), gifte sig med Erik Anton Lindahl (f 1844) från Svartliden. De bodde på stället längst i väster. På det andra, "Gustaf Ers", bodde Gustaf Adolf Brännström (f 1863). Hans hustru var Elisa Charlotta Borgström (f 1868). Hon var för övrigt den som hjälpte till vid förlossningar i byn.

 

Änkan Sofia, som kallades "Berg-kälinga", hade det säkert svårt ensam med sina barn. Så småningom gifte sig äldsta dottern, som också hette Sofia, med Per Johan Stenlund. De flyttade till Garda och dit flyttade även modern 1915. Alla byggnader revs. Senare uppfördes nya byggnader och flera familjer har bott där under årens lopp bl a Evert Hedmans och Knut Normans. Nu äger Sture Renström (från Brännäs) stället.

 

På Lindahls gård blev det sonen Alfred (f 1888) som tog över. De övriga syskonen dog unga i tbc. Alfred gifte sig med Hilma Lundgren från Malå (f 1888). Hon dog dock redan 1920, och han blev ensam med två små flickor; Judith (f 1917) och Sadura (f 1919). Det blev farmodern som tog hand om flickorna när de växte upp. Judit gifte sig i Fårträsk och Sadura i Granberg. Huset såldes så småningom och är nu fritidshus.

 

Hos Gustaf Ers dog flera av barnen unga i tbc. Katarina Charlotta (f 1887), den äldsta, blev gift med Karl Israelsson i Holmsjö. Gustaf Alfred (f 1890), 'till-Gustaf', bodde kvar ensam länge. Huset såldes sedan men efter en tragisk dödsolycka står det nu obebott sedan många år.

 

MALA-VÄNNÄS Allmän utveckling

 

Malå-Vännäs är "storebror" bland byarna i området. Det är visserligen inte den äldsta byn men väl den största. Orsakerna till att den fått en gynnsammare utveckling än de övriga är säkert flera, men en viktig faktor är säkert att den kom att ligga vid allmän väg så tidigt som i slutet på 1800-talet. Då bröts nämligen vägen mellan Malå och Holmfors.

I byn har det både funnits skolhus, affär och post. Nu är visserligen dessa servicefunktioner indragna, men det är ju en allmän trend i samhället. Vägförbindelser har byn alltså haft i 100 år nu. Elström fick man i början på 1930-talet.

 

Den första bilen hade Edvin Brännström, som flyttade in i slutet på 1920-talet. Han hade också affär. Efter hans död köptes affären upp av Bergströms i Malå och de hade sin filial där. Det huset brann 1946. Efter det byggdes en ny affärslokal som senare övertogs av Konsum. 1963/64 drog Konsum in sin affär, och sedan dess har det inte funnits någon affär i byn. Huset köptes sedan av John Näslund från Granvallen och han flyttade dit med familjen. Nu bor två av sönerna, Anders och Rune, kvar i huset.

 

Men den allra första affären, innan Brännström började, den hade "Vännäs-Pelle". Han hade en liten bod där han sålde allt från kaffe till spik. Där gjorde byborna och folk från närliggande byar sina vardagsinköp. När det gällde saker som "Vännäs- Pelle" inte kunde tillhandahålla, fick de ta sig till Malå..

 

I början av 1930-talet började Arvid Nyström med personbilstrafik. Senare övergick han till lastbil, men flyttade så småningom till Lycksele.

 

Posten och telefonväxeln fanns hos Nyströms medan dessa serviceinrättningar fanns i byn. Automatisering av telefonen skedde i slutet av 1970-talet och poststationen drogs in och man fick lantbrevbäring med tiden.

 

Skolan var först av ambulerande typ. Undervisningen delades mellan Brännäs och Malå-Vännäs. Sedan lades undervisningen i Brännäs ned och alla barnen gick i Malå­Vännäs. Så småningom lades skolan i Malå-Vännäs också ned och barnen fick åka skolbil till Släppträsk några år innan det blev till Malå.

 

Sågverk har funnits i byn under tre perioder. Det första låg öster om byn vid Sikträskbäcken och var vattendrivet. De två senare låg inne i byn. Först var det Normans som hade en såg ungefär där Nyströms verkstad nu ligger, och sedan drev Arvid Nyström sågverk ett tag.

 

1996 är finns det ca 17 hushåll i Malå-Vännäs. Flera av familjerna har barn i skolåldern eller yngre. Befolkningsutvecklingen är alltså positiv. Nya hus har också byggts under de senaste årtiondena. Det är således en i högsta grad levande by som om drygt tio år kan fira 200-års jubileum.

 

" Denna Berättelse är hämtad ur Malå-Vännäs Intresseförenings Byabok, och från hemsidan jag gjort på

www.malavannas.zoomin.se "

 

.

 

     

Webmaster:            

Ulf Bergström                bergstrom.fridhem@gmail.com