Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

                                                                                                                      

 

 

                                                                                                                                                                                                                OBS. Detta webhotell stängs snart ner, men jag håller på med en

                                                  ny sida på adressen  http://www.malabyar.imala.se/

 

 

                        LÖPARLIDEN HISTORIA

 

De första nybyggarna i Löparliden hette Erik Anton Bildström och Per Erik Carlsson Lundmark. Det exakta årtalet för nybyggesanläggningarna går inte att fastställa med hjälp av kyrkböckerna. Före 1882 görs nämligen ingen uppdelning av byarna Fårträsk, Svedjan och Ytterberg, utan alla står med beteckningen Fårträsk. En eventuell bosättning i Löparliden går således inte att urskilja. Från och med 1882 finns byanamnet Löparliden med. Den västra delen benämns Fårträsk (Bodarne) Löparliden och den östra Fårträsk (Löparliden). Bildström bor på den östra delen och Lundmark på den västra.

Erik Anton Bildström (f 1850) härstammade från Ö. Högkulla, men hade vistats i Mala i flera år som dräng, bland annat hos prästen Mörtsell. Han hade också lärt sig till skräddare under den tiden. Hans hustru var Sara Renström (f 1859) från Tjärnberg. De gifte sig 1878, och man får väl anta att de bosatte sig i Löparliden tämligen snart efter giftermålet. De fick inga barn och Erik Anton blev inte mer än drygt 40 år. Redan 1893 dog han.

Per Erik Lundmark var född 1835 i Släppträsk som son till Carl Abraham Ersson. Hustrun Caisa Greta (f 1835) var dotter till Anders Andersson i Fårträsk. Efter giftermålet 1858 hade de bott flera år inom Sorsele. Efter återkomsten därifrån 1872 hade de bott inhyses i Släppträsk och från 1875 i Fårträsk (möjligen Löparliden). Men från 1882 är de bokförda i Löparliden.

Man kan således slå fast att mellan 1875 och 1880 så bosatte sig dessa två familjer i Löparliden. Men om det möjligen funnits någon bosättning där tidigare har inte gått att klarlägga.

Om inte Erik Anton Bildström fick några barn så var fallet det motsatta för hans granne. Per Erik Lundmark hade åtminstone åtta barn. En av hans söner, Fredrik född 1869, böjde som dräng hos grannen, Erik Anton. När denne sedan dog gifte änkan snart om sig med drängen. Äktenskapet blev dock kortvarigt, för redan 1895 dog Sara. Innan dess hade de hunnit få en son Erik Gottfrid (f 1894). Denne blev inte kvar i Löparliden utan flyttade senare till Fårträsk.

Fredrik fann sig så småningom en ny hustru i Johanna Johansdotter (f 1874). Hon var dotter till Johan August Gustafsson i Granberg. I det äktenskapet föddes tio barn. Ett par av dem dog redan som små.

En del av Bildströms hemman köptes av Per Eriksson (f 1867). Han var son till en utflyttad Fårträskbo, Erik Andersson (f 1827), och bror till Caisa Greta, Per Erik Lundmarks hustru. Eriks hustrun hette Anna Lovisa Eriksdotter och härstammade från Gransjö. Familjen hade efter att ha bott i Fårträsk flyttat till Sorsele 1867, där de så småningom tog upp ett nybygge i Siksele. Erik Andersson var sonsons son till en av de första nybyggarna i Malå, Eric Thomasson.

Erik Anderssons son Per liksom dottern Erika Vilhelmina flyttade till Malå 1889. De blev båda bofasta i Löparliden

Per hade börjat som dräng hos Bildström men köpte således senare en del av dennes hemman. Hans hustru hette Ester Kristina Augustsdotter och var född 1873. Paret fick inga barn och tog som fosterson William Höglund, dotterson till Pers syster Lydia Eugenia. Denne gifte sig med Anna Lisa Nyström från Låglandsmyr, och de fick många barn. Deras son Mats bor nu kvar på hemstället med sin familj.

På Per Erik Lundmarks hemman blev det sönerna Gustaf (f 1866) och Oskar (f 1861) som tog över efter föräldrarna. Men först hade Per Erik sålt hemmanet till Markstedtarna och köpt igen ägostyckningen. Detta skdde ungefär 1893-94. Gustaf gifte sig med Klara Matilda Johansdotter (f 1869) från Granberg, syster till Fredriks andra hustru. I det äktenskapet föddes tio barn. Oskars hustru hette Hilda Kristina Johansdotter från Sorsele. Hon var född 1865 men dog redan 1892. De hade då hunnit f sex barn. 1907 gifte Oskar om sig med Erika Vilhelmina Ersdotter från Siksele.

Nästa generation som bodde kvar i byn var av Gustafs barn sonen Alfred (f 1893), gift med Ester Nicolina From (f 1893) från Sorsele. De arrenderade stället de bodde på och efter mannens död flyttar änkan till Malå. De hade sju barn men ingen av dem stannade kvar i Löparliden. Av den bebyggelsen finns nu ingenting kvar.

Av Oskars barn blev det sonen Ludvig född 1896 som övertog föräldrahemmet. Han gifte sig med Agda Olofsson född 1909. Ingen av deras barn blev kvar i byn och stället köptes sedan av Karl Höglund, son till Villiam, som nu bor där med sin familj.

På Fredrik Lundmarks hemmansdel övertog sönerna Valdemar och Gustaf födda 1901 hemstället. Valdemar sålde sitt hus 1939 och familjen flyttade till Aspliden. Gustaf bodde kvar längre. Han gifte sig med Emma Nystöm från Låglandsmyr. Hennes föräldrar flyttade också till Löparliden på äldre dar sedan de lämnat kronotorpet i Låglandsmyr.

Under tiden då det bodde mest folk i Löparliden hölls skola i byn. Tidigare gick barnen i Malånäs och ett tag även i Böle. Under åren 1943-44 hölls den hos Villiam Höglunds. Sedan uppfördes ett skolhus av Torsten Lundmark. Det stod klart 1946-47. Lärarinna var Ella Näslund. Men det blev inte så att det hölls skola där många år, utan den lades ner och skolbilstrafiken började.

Riktig väg fick byn i slutet av 30-talet, eller den blev åtminstone körbar med bil. Tidigare fanns en s k kärrväg som kom ut på stora vägen öster om Böle. Den första bilen skaffade Villiam Höglund 1937. Med den drevs också sågverket som han och Alfred Lundmark byggt upp.

Telefonförbindelse fick Löparliden 1933. Det var hos Alfred Lundmarks man hade den första telefonen. Elström fick man 1951, och den första radion i byn skaffade Alfred Lundmark 1936 eller 37.

Under byns blomstringstid fanns det djur i alla ladugårdar. Man hade ofta 3-4 kor, några smådjur som kalvar, får och någon gris. Häst hade man på de allra flesta ställen. Efter kriget började avvecklingen av jordbruken. Den yngre generationen sökte sig ut till andra sysselsättningar än de gamla näringarna jord- och skogsbruk.

 

 

" Denna Berättelse är hämtad ur Malå-Vännäs Intresseförenings Byabok, och från hemsidan jag gjort på

www.malavannas.zoomin.se "

.

 

     

Webmaster:            

Ulf Bergström                bergstrom.fridhem@gmail.com