Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

                                                                                                                      

 

 

                                                                                                                                                                                                                OBS. Detta webhotell stängs snart ner, men jag håller på med en

                                                  ny sida på adressen  http://www.malabyar.imala.se/

 

                               HOLMSJÖ HISTORIA

 

Någon uppgift om anläggningsår för Holmsjö finns inte i den sammanställning gjord av Uggelberg, som finns publicerad i Malås hembygdsbok.

Enligt den muntliga traditionen upptecknad av K.H Lundmark under 1940-talet är Holmsjö ett gammalt lapskt boställe. Han skriver: "Vem den förste svenske nybyggaren var är inte känt, men man har talat om en Gustaf Adolf Zakrisson från Lycksele". Hur det förhåller sig med det lapska ursprunget går väl inte att klarlägga, men helt klart är att Granvallen vid Tjäderträsket varit en lapsk bosättning tidigare. Hur det förhöll sig med den förste nybyggaren är där emot lättare att skapa klarhet i.

Ett försök att utreda ungefär när de första nybyggarna slog sig ned här och vilka som bott här under årens lopp har gjorts. Den bygger huvudsakligen på information hämtad ur husförhörslängder och andra kyrkoarkivalier. När man kommer fram mot sekelskiftet blir dock antalet inblandade personer stort och det skulle bli allt för omfattande att göra en utförlig redovisning. Det bör också påpekas att kyrkobokföringen som är tillgänglig bara sträcker sig fram till ca 1920.

 

1829-1838

 

Den första anteckningen om Holmsjö i husförhörslängden är i den som omfattar åren 1829-1838. Då finns en man vid namn Anders Gustaf Ersson född 1803 i Degerfors (Vindeln) och hans hustru Sara Greta Johansdotter född 1807 antecknade. Hon är dotter till Johan Johansson d.y. (f 1779) i Brännäs. Paret har fyra barn födda 1825 till 1832. Enligt förhörslängden flyttar familjen till Sorsele 1835. De finns antecknade i Myrberget från det året.

Nästa familj som vistas i Holmsjö är Sjul Larsson (f 1801) och hans hustru Caisa Agata Johansdotter också hon född 1801. Sjul Larsson är son till Lars Sjulsson i Brännäs och halvbror till Stor Stina. Hans hustru är dotter till Johan Johansson d. ä. (f 1858) i Brännäs. Familjen har fyra barn, födda 1830-38. De bor i Holmsjö åren 1835-38. De finns även antecknade under Brännäs i början av perioden, då med tre barn födda 1823-1830. Här finns angivet att de flyttar till Sorsele 1833.

I en sammanställning av J. V. Zetterstedt 1832 finns uppgiften att Holmsjö vid den tiden har två åbor (?), men ännu inte är skattlagt. De två åborna bör rimligen vara Anders Gustaf Ersson och Sjul Larsson. Det stämmer visserligen inte med husförhörslängden men den är nog inte alltid tillförlitlig.

 

1839-1845

 

När Sjul Larsson flyttar är det Jonas Johansson (f 1797) och hans familj som tar över. Han är son till Johan Johansson d. ä. i Brännäs, och således bror till Caisa Agata gift med Sjul Larsson. Jonas har tillsammans med föräldrarna flyttat till Sorsele från Brännäs 1831 och bott i Myrberget i två år. Under den tiden dör faden, Johan Johansson. Åren 1835-36 finns Jonas bokförd i Gargnäs, han har då gift sig med Ulrika Danielsdotter från Norsjö (dotter till Daniel Malm). Jonas mor, änkan Anna Chatarina Johansd. finns med i familjen men hon dör 1841. Jonas familj anges utflyttad till Sorsele 1844. När Jonas dör 1866 anges i dödsboken att han bor i Granberg. Hans son som också heter Jonas och är född 1841 bor också i Granberg vid den tiden.

Man kan konstatera är att det sker en stor omflyttning av människor de första tio åren efter nybyggesanläggningen.

I början av 1840-talet bosätter sig Gustaf Adolf Zakrisson (f 1816) och hustrun Sara Mårtensdotter (f 1811) i Holmsjö. De har gift sig 1841 och får sönerna Johan August (f 1842) och Carl Fredrik (f 1844). Sara är dotter till Mårten Nilsson i Gargnäs och hustrun Gertrud Brita Jonsdotter från Ornäs. Med den familjen har en mera beständig bosättning skett, det är ättlingar till Gustaf Adolf och Sara som kommer att bilda stommen i Holmsjöbyns framtida befolkning. De bodde troligen närmare sjön på den tomt där Lage Anderssons hus nu står.

Änklingen Zakris Isaksson (f 1779) från Maltträsk, far till Gustaf Adolf, och dennes son Israel (f 1821), bor också här vid denna tid. Zakris Isaksson och hans familj har bott i Brännäs sedan ungefär 1833.

 

1846-1855

 

Under denna period dör Gustaf Adolf Zakrissons hustru (1851). Tre barn till har fötts dessförinnan. Zakris Isaksson och sonen Israel bor kvar under perioden. En ny familj flyttar in 1848. Det är Jonas Larsson (f 1811) och hustrun Sara Lovisa Zakrisdotter (f 1815), syster till Gustaf Adolf. De får fyra barn under denna tid. Jonas härstammar från Brännäs och är halvbror till Stor-Stina. Den familjen flyttar till Brännäs ca 1855.

 

1856-1866

 

Under perioden 1856-66, gifter Gustaf Adolf Zakrisson om sig med Marta Magdalena Johansdotter (f 1828). 1 det första äktenskapet finns fyra barn i det senare tre, födda 1859-63.

1869 flytta också änklingen Lars Johan Norman (f 1812) och hans son Johan Gustaf (f 1847) samt styvdottern Brita Johanna Larsdotter (f 1837) till Holmsjö. De kommer från Norsjö och bor troligen inte kvar någon längre tid.

Zakris Isaksson och sonen har flyttat.

 

1872-1881

 

Under perioden 1872-81, har en ny familj flyttat in. Det är Anders Persson (f 1829) i Norsjö och hustrun Marta Helena Johansdotter f 1825 i Rentjärn. Vuxne sonen Gabriel (f 1852) är gift med Anna Matilda Danielsdotter (f 1849).

Inflyttningen har skett före 1870 eftersom en son till Anders Persson finns antecknad i döds- och begravningsboken detta år. Man kan väl anta att den familjen övertagit stället efter där Jon Larsson och senare Norman bott.

Gustaf Adolf Zakrisson med hustru och fem barn bor kvar under perioden Dessutom har sonen Karl Fredrik (f 1844) gift sig med Sofia Karolina Borgström (f 1849). 1 det äktenskapet finns fyra barn. Hustrun härstammar från Knaften, är dotter till Frans August Borgström (f 1820) och Elisabet Chatarina Johansdotter (f 1820). Borgström härstammar från Björna.

 

1882-1891

 

Anders Persson bor kvar med hustru och tre döttrar. I sonen Gabriel Anderssons familj finns fyra döttrar. Gabriel dör dock redan 1889 och familjen flyttar från byn. En man som heter Karl Oskar Karlsson Orädd med hustru och fem barn bor i byn ett

tag. Hans hustru är troligen syster till Gabriels hustru. Familjen flyttar senare. Samma gäller för Karl Oskar Näslund från Bergnäs, som flyttar till Brännäs.

På Gustafssons hemman bor sonen Karl Fredrik med familj (4 barn). Han dör dock redan 1883. Änkan gifter om sig med Erik Brännlund (f 1853), son till Jonas Larsson i Brännäs. I detta äktenskap föds en son, Karl August 1886, innan hustrun dör 1889. Brännlund gifter om sig med Eva Andersdotter (f 1852) från Stensele. 1885 dör Gustaf Adolf Zakrissons andra hustru Marta Magdalena Johansdotter. Israel Gustafsson gifter sig 1888 med Anna Maria Österlund (f 1859). Två söner föds men den yngre dör.

Två av Gustaf Adolfs döttrar har gift sig, men de familjerna flyttar från byn.

 

1892-1899

 

Anders Persson står nu antecknad som förgångsman på Holmsjö nr 2. 1 hushållet finns också hustru och två döttrar.

På Holmsjö nr 1 bor­

I Israel Gustafsson med familj på sex barn; en son dör som liten.

2 Erik Brännlunds familj med barn från två egna äktenskap och från förra hustruns. I sista äktenskapet finns dottern Emmy Evelina (f 1892).

3 Bror Emil Holmgren (f 1871) i Sorsele. Hustrun är Fredrika Vilhelmina Karlsdotter (f 1872), dotter till K F Gustafsson och Sofia Borgström ( Brännlunds förra hustru) Holmgrens har tre barn. Familjen flyttar till Sorsele 1896.

4 Ludvig Näslund (f 1871) från Bergnäs och Alexandra Karlsdotter (f 1876), syster till Fredrika ovan. Tre barn finns i familjen.

En bror till Fredrika och Alexandra finns även antecknad, men han flyttar till Johannisberg där han gifter sig.

På östra Holmsjö bor familjen Gustaf Elof Mörtsell.

Sammanfattning av utvecklingen efter 1900

Holmsjö nr 2, Anders Perssons hemman, såldes till skogsuppköparna Markstedt och söner. Ungefär 1912 köpte Adrian Jonsson (f 1882) från Högåker detta hemman och flyttade dit med sin familj. Hans hustru var Hulda Näslund (f 1892), dotter till Anders Näslund i Bergnäs. Adrian och Hulda fick sex barn. Äldsta dottern Astrid (f 1911) gifte sig med Alexander Näslund i Bergnäs. Ende sonen Ivar (f 1921) övertog föräldrahemmet och bor fortfarande kvar där.

På Israel Gustafssons gård blev det sonen Karl (f 1889) som tog över. Han gifte sig med Katarina Charlotta Brännström (f 1887). Hon var dotter till Gustaf Brännström i Malå-Vännäs. De hade tre barn. Äldsta dottern Sally (f 1918) gifte sig med John Näslund (Alenholm) från Brännäs och de övertog hennes hemställe. Nu är det deras son Bo, som bor där.

Karl August Brännlund gifte sig 1908 med Ester Lovisa Johansson (f 1887) från Tjärnberg och de övertog stället efter Erik Brännlund. Tretton barn föddes i familjen, men några dog redan som barn. Det blev sonen Helge, gift med Anny Nyström från Malå-Vännäs, som sedan tog över efter föräldrarna. Numera är inte huset permanent bebott utan används huvudsakligen sommartid som fritidsbostad av Anny, som annars bor i Malå. Två av Brännlunds flickor blev också kvar i Holmsjö och Granvallen.

Viktoria (f 1916) gifte sig med Frans Näslund i Granvallen och de övertog hans föräldrahem där. Judith (f 1919) gifte sig med Arvid (f 1913), bror till Frans. Frans och Arvid var söner till Vilhelm Näslund (f 1873) från Bergnäs och Sofia Jonsdotter (f 1880) från Högåker.

Arvid Näslund omkom vid en gruvolycka i Laisvall. Judith flyttade hem igen med sina två små barn. Så småningom fann hon en ny livskamrat i Knut Näslund (f 1912), son till Ludvig Näslund. De byggde ett hus där Judith fortfarande bor kvar.

I Ludvig Näslunds familj föddes tolv barn. Av dessa blev sex kvar i byn. Bror (f 1905) övertog föräldrahemmet. Rudolf (f 1903), Knut (f 1912) och Herbert (f 1921) byggde egna hus och Johan (f 1901) bodde i ett äldre hus som flyttats. Viktor (f 1897) bodde också kvar på hemstället.

En ny familj flyttade in i slutet av 1890-talet. Det var Anders Olof Fredriksson (1842­1909) som köpte en del av Israel Gustafssons hemman. Hustru var Anna Lisa Andersdotter (1842-1914). Familjen hade bott i Släppträsk bl a. Två av barnen utvandrade till Amerika. En son, Johan August Andersson (f 1881), stannade på hemmanet. Hans hustru var Selma Aqvilina Berglund (f 1878). Av deras barn blev det Torsten och hans hustru Elly Mörtsell från Östra Holmsjö som övertog föräldrahemmet. Här bor 1996 Elly och sonen Lage kvar.

Knut Johansson (f 1906) från Böle och Debora Näslund (f 1919) från Bergnäs hör till de senare inflyttade i byn. De köpte ett hemman och Debora bor fortfarande kvar.

I Östra Holmsjö delades Mörtsells hemman mellan sonen Fritz (f 1897) och dottern Hildur Margareta (f 1890). Fritz gifte sig med Josefina Israelsson (f 1897) från Holmsjö, dotter till Israel Gustafsson. Hildurs man var Frans Gustafsson (f 1878) från Holmsjö, son till Karl Fredrik Gustafsson. Inget av ställena är nu permanent bebodda.

Liksom i alla andra liknande byar har det skett en dramatisk nedgång i befolkningstalet i Holmsjö under senare hälften av 1900-talet. I början av seklet var antalet hushåll 10­12, och det var oftast inga små hushåll. Barnkullarna kunde innehålla upp till 12 barn. Innan byn fick riktig väg rodde man över Holmsjön och gick stigen ner till landsvägen om man skulle till Malå. Det fanns förstås också gångstig till Malå-Vännäs, där man hämtade posten och gjorde inköp. Vintertid hade man hästplogad väg till Malå­Vännäs. Innan det fanns någon affär där fick man ta sig till Malå för att handla. Under en period brukade Israel Gustafsson ta hem lite av de allra nödvändigaste varorna så att byborna kunde köpa hos honom.

Elström fick man i början av 1950-talet. Telefon fanns redan på 1920-talet. Den fanns hos Ludvig Näslund. Dit fick man gå och ringa. Så småningom blev det fler abonnenter och det inrättades en växel där. Under den tid som det fanns postombud i byn var det också där. Det var Hjördis Näslund, gift med Bror, som skötte posten och telefonväxeln.

Cyklar fanns reda på 1920-talet, men eftersom det inte fanns någon väg fram till byn brukade man ha dem vid landsvägen. Den första bilen i Holmsjö, en Ford Anglia, köpte Rudolf Näslund, och den första traktorn skaffade Sigfrid Andersson.

Bror och Johan Näslund skaffade ett sågverk i mitten på1930-talet. Först blev det mest att de åkte omkring i byarna och sågade åt folk, men sen blev sågen stationär i Holmsjö där man också hade hyvel. Så smånigom upphörde verksamheten. Men på senaste åren har sågen rustats upp så att byborna kan såga där.

Skolgången var fram till i slutet på 1920-talet bara halva skolåret. Skolan flyttade mellan Karolinelund och Holmsjö. I januari flyttade den och så hölls vårterminen och följande hösttermin i den ena byn, sedan flyttade den till den andra. Den effektiva skolgången blev således sex terminer. En generation tidigare hade skolgången inskränkt sig till ett antal veckor då en lärare kom till byn och höll skola.

Någon särskild skollokal har inte funnits i Holmsjö utan man höll till i lediga lokaler, på övervåningar eller i bagarstugor. Kvaliteten på dessa lokaler var oftast mycket dålig. Under de sista åren skola hölls i Holmsjö var det bara de två första klasserna som gick där.

Jordbruket, som varit en av grundförutsättningarna för överlevnaden sedan de första nybyggarna bosatte sig här, förlorade sin betydelse allt mer. På 1960-talet skickades de sista korna iväg från byn. Den 130-åriga jordbruksepoken var då slut. Människorna fann andra, lättare försörjningsmöjligheter - men på annat håll. Och byn började avfolkas.

1996 finns det sex bebodda hus i Holmsjö. I Granvallen finns ytterligare två. Inget har mer än två invånare och de flesta bara en. Invånarantalet är ungefär detsamma som för 150 år sedan. Men annars är det nog inget som är likt och Gustaf Adolf Zakrisson och hans Sara kunde förstås aldrig drömma om den utveckling som skulle ske på deras små, mödosamt uppodlade åkerlappar.

 

" Denna Berättelse är hämtad ur Malå-Vännäs Intresseförenings Byabok, och från hemsidan jag gjort på

www.malavannas.zoomin.se "

 

.

 

     

Webmaster:            

Ulf Bergström                bergstrom.fridhem@gmail.com